Friday, October 28, 2005

Lov, Lov, Lov

Hey, hey, hey som nån gammal seriefigur sade... fett skönt, har räknat dagar till och med minuter tills lovet skulle komma och gissa vad, nu är det här, äntligen. Satt på sista lektionen, kollade på klockan, sju minuter, tre minuter kvar, två minuter och alla reser sig upp trötta på allt skit, skolan. Vad f** ska man gå i skolan för egentligen, starkaste argumenetet är väl att man ska få en utbildning trygga sin framtid, jobb hela baletten men man lackar, inte är det många som jobbar med det dom är utbildade till jag menar de flesta slutar ändå med att göra något de inte vill jobba med. Varför ska man då gå i skolan något som jag tror att de flesta med glädje skulle skippa. Kna man inte ägna dessa år åt annat något som intresserar en, typ resa, parta om man gillar det, måla, shoppa, sova och äta för den delen, saker som man gärna skulle fylla sin vardag med men som man nu p.g.a. skola eller arbete knappt har tid med. Hur många är det inte som kastar i sig maten får sex timmar sömn per natt och är så trötta när helgen kommer att de gärna skulle sova ut men kan inte för att det även där är en massa saker som tar tid. Jag menar jag är sjutton år, jag skall vara en man i mina bästa år, orka det mesta(såklart så ska man sova mkt i tonåren har man hört)men istället är man garanterat trött t.o.m innan skymningen faller, man(eller jag iaf) blir nästan förvånad de dagar då jag inte är trött när jag kommer hem. Ska det vara så att man lever 63-65 år i trötthet, jag menar efter en dags jobb när man bli äldre lär man ju inte vara mycket piggare än vad man är nu efter en dag i skolan. Det har väl i varje fall gått för långt om man är så trött att man bangar sex framför att sova när man får somna bredvid "a perfect piece of DNA" som är varje mans, pojkes hanköns dröm. Jag säger så här det måste finnas mer än skola och arbete, mer än långa arbetsdagar och slummriga kvällar. Jag vill kunna vakna utvilad, komma hem pigg och göra något annat de timmar jag jobbar eller går i skolan. Jag vill ha mer frihet, ett liv mer anpassat efter mina behov. Jag vill leva livet.

Monday, October 24, 2005

Vägskälet

Man står där och vet inte vad man ska välja. Höger, vänster, rakt fram eller ska man ta sig tillbaka dit där man var. Nej, vad har man i det förflutna, bara en massa tråkigheter ajg säger som Pumba "lämna det bakomflutna framför dig". Ska jag fortsätta framåt nej jag är inte sugen på det heller man vet aldrig vad som väntar, säkert en massa skit där man går och går rakt fram i samma spår och hoppas på att det ska hoppa ut något roligt från vägkanten , fasst nää. Varför vänta när man kan vika av själv och ju tidigare desto bättre nya saker, människor, ett helt nytt och roligare liv. Förhoppningsvis.
Jag är sugen på höger eller vänster, vänster eller höger, men vilken vljer man båda ser lika inbjudande ut den ena flashig, den andra väldigt mysig. Den ena ensam, den andra med sällskap. Vilken väljer man jag menar smaken är ju som baken, ska man ta sött eller ska man ta surt. Det värsta är väl att man ändrar smak emellanåt, men som tur är så hittar man tillbaka till det gamla, det klassiska, det man alltid velat ha och alltid kommer att älska.
Jag är hundra, varför sk jag gå vänster, sure flashigt, men bara för ett tag. Jag väljer den som går åt höger med sällskap och så ska jag gå snett framåt åt höger för jag vill ju ändå framåt i livet man kan ju inte stanna på samma breddgradd för alltid.

När själen frös

När själen frös.
När själen frös gick livet i tusen bitar
och allt blev svart, när själen frös.
När själen frös kunde varken smärta eller glädje skiljas åt
och sinnet vart likt tjäle, när själen frös.
Varken, sinnet, hjärtat eller själen kan bli densamme igen
Varken, värme, kärlek eller glädje kan hela den
Vars själ har frusit
Vars liv gått i tusen bitar
Vars livsglädje runnit och försvunnit ut ur märgen
När själen frös
När själen frös.

Sunday, October 23, 2005

Det "bättre" valet

Jag är inte och vill inte vara det "bättre" valet, jag vill vara det enda valet och ingen bingolucka som man måste välja. Jag vill inte vara den som bara för att jag är snäll, go och en bra kille (har respekt för tjejer) står bakom lucka nummer ett medans någon annan, han som är rolig, skön att hänga med har bra fester men ingen respekt för tjejer står bakom lucka nummer två bredvid mig. Och bara för att du vill vara säker på att saker troligen kommer att funka så väljer du lucka nr 1 för där är den snälla, goa, braiga killen, han som du själv säger respekterar dig mer än den andra.
Jag vill vara den enda luckan som är fylld, jag vill vara i lucka nr 1 och ha en tom lucka bredvid mig en lucka som bara leder till ensamheten(singellivet) och jag vill att du ska inse att bakom lucka nr.1 så står det en kille som är rätt så rolig, trevlig, snäll, vill ditt bästa, älskar dig av hela sitt hjärta hela sin själ och hela sitt sinne. Jag vill att det ska kännas för dig som det gör för mig att jag är det enda valet, för du är mitt ända val du är min lucka nr.1

Life is just beautiful

När allt kommer omkring så är ju livet helt underbart allt bara rullar på, det finnns inga hinder. Skolan vad är det, man kan ju allt redan. Föräldrarna är ju helt underbara, dem e så sjukt snälla å trevliga och vi är verkligen så nära varandra, vi har det där rirktiga föräldra/barn förhållandet det är nästan så att det känns som om de är mina bästa vänner. De låter mig ju göra vad jag vill gå vart jag vill, sova vart jag vill, jag får bara vara. Och det bästa är väl att vi kan prata om allt!
Allt är ju tipp topp, inget som stoppar en, jag är aldrig ledsen, jag har min flickvän, jag har mina vänner, vad mer behöver eller begär jag.
Jag menar alla klaggar på hur de mår, allt som är ivägen, alla hinder som dyker upp, helt enkelt deras stålgråa vardag. Jag fattar inte, jag kan väl inte vara den enda som har det toppen, en flickvän som älskar mig, riktiga vänner, pengar på fickan, mat i magen jag menar jag gör ju som jag vill när jag vill mitt frihet är min egen. Eller.

Nej nu ska jag sluta, jag ljög, förlåt min läsare ty jag har syndat, det är inte alls så livet är för mig, hinder ett fåtal, bra vänner sure men jag tröttnar snabbt andra saker tänker jag inte ens nämna man kan säga så här; när man tror att allt, eller det mesta i livet går som en dans på rosor och man har det allmänt bra eller väldigt bra för den delen så är det alltid något eller någon som sticker en i ryggen och min vardag blir lika stålgrå som din. Ensam och grå.

Wednesday, October 19, 2005

Självmord, självmord, självmord asjobbig dag går till typ halv fem massa jobbiga lektioner gick upp sex imorse asjobbigt...jag e trött hela tiden har varit hemme i två dagar för att vila upp mig, men trots det så ejag tröttare än någonsin. Jag vaknade vid sju halvåtta båda dagarna, varje dag. Varje dag är likadan jag vaknar redo för en ny dag men alltid lika trött somnar på tåget hem, somnar på lektioner, somnar nästan vid middagen och självklart kan jag inte läsa några läxor för då somnar jag.... Jag menar så fort det e fest kan jag vara vaken hur länge som helst känns det som i varje fall men runt ett snåret så tynger ögonlocken...Hur kul är det nej nu är jag trött på att vara tött jag tror jag går och lägger mig.

Thursday, October 13, 2005

Illusion

Undra om inte "kärlek" bara är en illusion. En lek som går ut på att två stycken(vanligtvis människor) tillfredställer varandras behov av närhet, ömhet, bekräftelse och framför allt att fylla tomrummet, tomrummet i vardagen då det annars akulle ha varit ensamt och grått, tomrummet då kompisarna är med sina flick- eller pojkvänner, ska ta en fika med en "gammal kompis", när dom måste plugga när dom helt enkellt inte har tid.
Förhållanden är nog bara till för att vara kortvariga eftersom våra behov ändras i takt med att vi får färre och gråare hår på skallen. Precis som att mode ändras och vårat behov efter kläder ändras så ändras förhållanden. En Tiger eller J.Lindeberg kanske inte duger längre nu är det Prada, Gucci och YSL som gäller inget annat, det man gått klädd i, i år och fått den perfekta "fitten" kanske inte håller måttet, det klarade teorin men ute i trafiken väger det för lite. Illusion.

/Alfie

Sunday, October 09, 2005

Kårar...inte så kalla

Vi satt på tåget Jag & Linn på väg hem till mig. Jag har fått dagens expressen med bilaga och vi satte oss och läste varsinn del av expressen när plötsligt från ingenstans den illaluktande herrn bredvid mig säger; "Du är lejon va?? Och din tjej är Jungfru va??" och vi svarar sen va det inte mycket mer med det... trodde vi han fortsatte och sa att han kände att Linn inte var Jungfru utan Vågen och gentligen så skulle hon ha fötts i vågen men blev lite tidigare...läääääskigt. I varje fall den här skumma mannen börjar snacka med mig om det mesta även fast jag inte ens kollar på honom utan sitter och läser, han snackar om att jag och linn inte passar ihop för det e fel stjärntecken hanberättar helt sjuka saker om att hans mamma var nått tecken och hans lillebrorsa var ett annat tecken två tecken som tydligen enligt horoskop ska passa jätte bra med varandra å så berättade han att hans mamma var döv coh att hon var tänd på sin son den med stjärntecknet och att hon begärt sex av honom och så hade de haft sex. Jag satt där och läste vidare i tidningen medans mannen pladdrade på tillslut gick han av och sa att det inte skulle funka men allt han snackade om var bara för sjukt för att någon enda människa skulle ta till sig det så varför skulle jag. Jag får väl älska vem jag vill oavsett stjärntecken eller ska det bli nya "färgen" vad är du? svart, vit, gul eller är du bock? nää sånna vill vi inte ha i vårt land ut med bockarna....